Vår landstingspolitik A-Ö | Sverigedemokraterna i Blekinge

Vår landstingspolitik A-Ö

A-Ö

För att få mer ingående information om vår lokala landstingspolitik kan man även läsa vår budget, nedan följer svar på frågor som vi ofta får gällande våra ställningstaganden.

Abort

Varje år sker det i Sverige mellan 35 000 och 40 000 aborter och vi kan inte se några övertygande tendenser till att detta antal sjunker. En abort behöver ses som en sista nödlösning och det är oroande om abort alltmer ses som ett alternativ till preventivmedel. I bedömningen av Sveriges abortlag måste det finnas med en respekt för människolivets okränkbara värde och en medvetenhet kring de etiska dilemman och den intressekonflikt som råder i abortfrågan. För ett antal år sedan var medvetenheten om de etiska och moraliska aspekterna mycket tydligare. Enligt utredningen om det ofödda barnet (SOU 1989:51) framhålls kvinnan och fostret som två individer som är skyddsvärda, fostret sågs inte enbart som en del av kvinnans kropp.

Enligt utredningen måste man ibland låta ena partens intressen gå före; fostrets intressen bör väga tyngre allt eftersom fosterutvecklingen fort-skrider. I dag tenderar dock synen på abort att bli av alltmer teknisk natur. Frågor om livets uppkomst och fostret som skyddsvärd individ till-mäts föga betydelse.

I dagens abortlagstiftning kan kvinnan göra abort oavsett anledning upp till vecka 18. Därmed finns det ingen avvägning mellan fostrets och kvinnans intresse före detta tidsintervall, utan beslutet ligger hos kvinnan alternativt båda föräldrarna. Sverige är det enda land i Europa som tillämpar fri abort upp till vecka 18. De flesta länder i Europa tillåter fri abort upp till vecka 12, därefter måste det finnas ett särskilt tillstånd för abort (SOU 2005:90). Vi anser vecka 12 vara en rimlig gräns för fri abort som Sverige också borde anpassa sig efter. Genom en sänkning av abortgränsen skulle det finnas ett större rättsligt skydd för fostret, där en prövning sker med övervägning mellan kvinnans och fostrets intressen. Det finns även andra fördelar med att minimera antalet aborter efter vecka 12. Ju tidigare en abort görs, desto mindre kännbar är graviditeten för kvinnan. Efter vecka 14 används också metoder som är mer påfrestande för kvinnan med ett smärtsamt värkarbete (SOU 2005:90).

I Sverige får abort göras även efter vecka 18, men då krävs det synnerliga skäl och en prövning i Socialstyrelsens rättsliga råds abortnämnd. Enligt vår mening bör denna prövning ske redan efter utgången av vecka 12. Idag framgår det inte tydligt i lagtexten vilka synnerliga skäl som kan ligga till grund för abort. Enligt Socialstyrelsens rapporter kan vi se att synnerliga skäl för abort delas in i fosterskada/kromosomavvikelse, psykosociala skäl samt somatisk och psykisk sjukdom. Vid fosterskada är det föräldrarnas upplevelse av sin förmåga att ta hand om barnet som ligger till grund för om aborten beviljas. Sociala skäl kan vara missbruk och kriminalitet, men också arbetslöshet, brist på bostad eller pågående utbildning (RUT dnr 2011:936). Om fostrets intressen ska väga tyngre allt eftersom fosterutvecklingen fortskrider, såsom utredningen om det ofödda barnet (SOU 1989:51) beskriver, bör det verkligen föreligga synnerliga skäl för beviljandet av en sen abort efter vecka 12. Hänsyn måste också vägas in om föräldrarna tillsammans med berörda myndigheter kan lösa situationen på ett mer önskvärt sätt, både för kvinnan och för fostret. Om till exempel arbetslöshet, brist på bostad och pågående utbildning är orsak till att kvinnan upplever en sådan yttre press att abort ses som enda lösningen, i värsta fall mot hennes egen vilja, måste det vara rimligt att först se på andra lösningar. Vi vill därför att det sker en översyn av de synnerliga skälen och att kvinnor som så önskar ska få ett utökat stöd till andra alternativ än abort.

Det finns de som ibland de som vill ha ett barn av ett specifikt kön, av kulturella eller andra skäl. Vilket kön det är kan man se på ultraljud som genomförs efter vecka 14. Val av kön är inte skäl nog att göra abort enligt socialstyrelsen och då skulle detta fenomen även försvinna helt om man sänkte gränsen för abort utan socialstyrelsens tillstånd till vecka 12.

Akutsjukvård

Vi vill att rättigheten till likvärdig vård bör råda när det gäller medborgarnas möjlighet till akutsjukvård. Vi vill därför att Karlshamn åter får en akutsjukvård för att jämlikheten för alla landstingets skattebetalare skall vara rättvis. Sjukvården behöver utvecklas, inte avvecklas som en följd av politikers ovilja att finansiera vård. Vi avsätter även de ekonomiska resurserna för att inrätta en primärvårdsakut i både Karlshamn och Karlskrona som kan avlasta den vanliga akuten. Detta för att de som är i behov av den vanliga akuten snabbare ska få hjälp, samt att vi får rätt kompetens på rätt plats.

Besparingar

Vi vill inte ha kortsiktiga besparingar inom vården eftersom sådana leder till ökat tryck inom andra områden i verksamheten, tillexempel kan en besparing på primärvården öka kostnadstrycket på sjukhuset. Kortsiktigheten leder detta också ofta till större kostnader för samhället genom tillexempel längre köer vilket medför att folk inte kan jobba. Besparingar inom sjukvården tenderar också oftast att slå hårdare mot de i samhället som behöver mest hjälp och som inte har anhöriga som kan hjälpa.
Vi vill inte se att ogenomtänkta kortsiktiga besparingar görs för att endast få ihop siffrorna budgettekniskt ännu ett år.

Självfinansierade språktolkar
Vid vård som inte är akut anser vi Sverigedemokrater att språktolk inte ska vara gratis, såvida den inte finansieras av annan myndighet. Möjligheten att ha möjligheten till tolk ska natuligtvis finnas kvar, men då det är en betydande kostnad ska den avgiftsbeläggas. Telefon och videotolkar bör i största möjligaste mån prioriteras samtidigt som även detta ska finansieras med en avgift. Undantagna dessa regler ska vara de sex nationella minoritetsspråken som även fortsättningsvis ska vara gratis.

Ökade kostnader för uteblivna besök
Kostnaderna för uteblivna besök (och sent avbokade) ligger högt då ett inställt besök mycket sällan kan nyttjas av någon annan. Personal, utrustning och lokaler är noga inplanerade – i synnerhet vid operationer – och kan då inte nyttjas av annan patient. Detta innebär att en stor del av skattepengarna de facto går förlorade. Avgifter för uteblivna besök ska enligt oss i högre grad finansieras av den enskilde. Vi vill att det utreds hur höga avgifterna ska vara för att detta i högre grad än idag ska kunna självfinansieras.

 

Edometriosvård

Endometrios har under senare år äntligen börjat uppmärksammats alltmer. Detta är positivt då drabbade ofta blivit felaktigt diagnosticerade och där endometrios ofta bedömts vara alltifrån urinvägsinfektion till så kallad IBS-mage. Än idag är mörkertalet stort även om det numera beräknas vara så många som ca 10 procent av Sveriges kvinnor som är drabbade. I Huddinge och Uppsala finns det idag specialkompetens för denna sjukdom. Trycket på vården ökar då många kvinnor lider av denna sjukdom och landsting behöver komplettera varandra med denna typ av vård. Vi tror att Landstinget Blekinge genom en noggrann utredning och en seriös beräkning skulle kunna landa i att vi kan fylla en viktig funktion i denna fråga. I detta är vår förhoppning att vi ska kunna öppna ett center för specialkompetens inom detta område framöver.

Personalpolitik

Personalinflytande
Det absolut viktigaste vi har inom Regionen och Landstinget är vår personal. Utan dessa och det beundransvärda jobb som de utför stannar verksamheten. Regionen, som ansvarig arbetsgivare, måste vara lyhörd och lyssna på personalens önskemål och behov. Med ett utbrett personalinflytande i verksamheten stimuleras trivsel vilket förbättrar arbetsklimatet.

Lönenivå efter ansvar
Lönenivåerna hos vårdpersonal har många gånger inte växt eller anpassats till ansvar och arbetsinsats. Därför krävs nu en justering. Vid omställningen inom vården behöver detta göras i samspråk med personalen där deras anspråk till största möjliga utsträckning tas på allvar.

Rätt man och kvinna på rätt plats
Vi vill att medarbetare alltid ska få jobba på toppen av sin kompetens. Landstinget bör alltså sträva efter att bli bättre på att delegera uppgifter så detta kan ske. Genomlysningar på alla vårdavdelningar bör genomföras så att problem kan identifieras. För att underlätta en framtida omställning vill vi samtidigt att enklare arbeten skall kunna ske genom exempelvis anställning av vårdbiträden.

SOS-nödknappar
Personliga möten ska alltid präglas av ömsesidig respekt men tyvärr är inte detta alltid något som personalen upplever idag då det grova våldet riktat mot dem har ökat. I landstinget  har man försökt tackla detta problem genom att bygga om/förändra receptioner och entréer samt genom att anställa säkerhetsvakter. Detta kan för många kanske framstå som tillräckligt, men vi anser att dessa behöver kompletteras med fler nödvändiga åtgärder för att öka personalens upplevda trygghet. Vi vill att det i verksamhetens receptioner ska finnas två nödknappar där den ena kan tillkalla annan personal i huset och där den andra tillkallar räddningstjänsten (SOS-Alarm).

De basala hygeinrutinerna
Vi vill öka förståelsen för de basala hygienrutiner och genom detta minska antalet vårdrelaterade skador. Med ett system där förekomsten av brister i de basala hygienrutinerna redovisas, tillsammans med komplikationer orsakade av brister, kan vi uppmärksamma problemet och se var de största, farligaste och dyraste missarna finns. I samband med detta kan man då också utreda hur landstinget kan underlätta för vårdpersonalen att bli bättre på att följa de basala hygienrutinerna och utveckla rutiner för att dessa skall bli bättre.

Utdrag ur belastningsregistret
Vi anser att säkerheten för våra barn och ungdomar är av största vikt. Vi vill därför att all personal som arbetar med barn och ungdomar i landstinget skall kunna uppvisa utdrag ur belastningsregistret som visar att det inte finns något registrerat om övergrepp mot barn. Oavsett vilken avdelning man tillhör skall detta gälla om man har någon kontakt med barn eller människor som är utsatta.

Toppen av sin kompetens
Vi Sverigedemokrater vill att medarbetare alltid kan kan jobba på toppen av sin kompetens. Landstinget bör alltså sträva efter att bli bättre på att delegera uppgifter så detta kan ske.
Genomlysningar på alla vårdavdelningar där problem kan identifieras för att få till en avlastning av personalen. Vi vill samtidigt att enklare arbeten skall kunna ske genom exempelvis anställning av vårdbiträden.

Kosten

Nej till bisfenol A
Vi vill att det ska införas krav i upphandlingar när det gäller exempelvis mat i metallförpackningar som konkret innebär att dessa inte innehåller något Bisfenol A. Då Bisfenol A redan förbjudits i Sverige i bland annat nappflaskor och i locken på barnmatsburkar, anser vi det vara fel att samma krav inte ställs inom sjukvården. Även inom tandvården vill vi att patienter informeras om detta när det görs lagningar som innehåller detta skadliga ämne.

Kost utan antibiotika
Vi vill att hela regionen och landstingets måltider ska vara antibiotikafria. Dessa ska såklart också i största möjligaste mån vara lokalproducerade.

Härproducerat och ekologiskt
Alla skattefinansierade måltider bör hålla en så hög standard som möjligt. Om en verksamhet har bättre måltidsservice och måltider än vad som är uppsatt som mål, ska inte fokus läggas på att sänka detta. Tvärtom ska det då eftersträvas att andra områden också ska nå upp till detta.
Maten som serveras i landstingets regi ska enligt Sverigedemokraterna vara härproducerad och ekologisk i så hög utsträckning som möjligt. Att kravet på närproducerat sträcker sig så långt som 50 mil är för oss inte tillräckligt. För att maten ska benämnas som härproducerad ska den komma så nära från regionen (helst inom regionen) som möjligt. Vår målsättning är att all mat ska vara lokalt producerad från Blekinges bönder och då i så hög utsträckning som möjligt ekologisk.

Vi vill också att måltiderna inom verksamheten ska utgå från ett grundkoncept om att de ska vara fria från allergener. Mat som utgår från svensk och lokal matkultur ska premieras och att alternativ mat som begärs av religiösa anledningar och som inte kan tillgodoses i grundutbudet ska inte erbjudas. Detta dels för att undvika onödiga kostnader men också dels för att det i förlängningen kan leda till orimliga konsekvenser.

Miljö och energi

Stöd extern forskning
Vi vill stödja forskning inom teknik och nya lösningar för att lösa energiproplemen men inte fortsätta med ett subventionsberoende för energiproduktion. Vi vill också att regionen och landstinget ska fokusera på vårt grunduppdrag och inte på att vara energiproducenter.
Sverigedemokraterna vill också öka fokus på att förbättra och behålla regionens ekosystemtjänster för att främja biologiskt mångfald, folkhälsa, kulturhistoriska områden och landskap.

Inrätta särskild enhet
För att kunna hålla en hög klimatmedvetenhet och ett hälsosamt miljöarbete anser vi att man bör införa en egen enhet som kan arbeta med detta. För att främja en funktionell miljömedvetenhet vill vi att man jämför olika satsningar mot varandra. Detta då en kostsam satsning ibland inte leder till så stor effekt, medan en liten satsning kan leda till en stor effekt. Till hjälp kan man då exempelvis jämföra olika satsningar som baseras på ReCiPe.

Tandvården

Trygghetshöjande insatser
Även inom vår Folktanvård upplevs hot och våld i utsträckning som speglas i samhället i övrigt. Vi vill därför att det även på Folktandvården införs insatser för att trygga tillvaron för personal och patienter. Vi vill även att det införs två larmknappar vid receptionerna där den ena tillkallar hjälp från övrig personal och den andra tillkallar hjälp från SOS-Alarm.

Öppenhet till olika behandlingmetoder
Vi Sverigedemokrater anser att svenska vårdmetoder skall vara baserade på vetenskap och forskning och att öppenhet för att ändra tillvägagångssätt skall råda då ny fakta presenteras.
Information gällande behandlingsmetoder inom tandvården ska enligt oss vara upplysande på samma sätt som övrig sjukvård. Finns det olika sätt att behandla på så ska patienten informeras om detta. Vid en rotfyllning används idag oftast en metod som kallas för guttaperka och den leder idag till att cirka var fjärde behandling misslyckas. Anledningen till detta är att ett ineffektivt bakteriedödande medel används som leder till att infektionen i tanden finns kvar. Med en kvarvarande infektion kan detta leda till allvarliga sjukdomar, till och medhjärtinfarkt. Idag finns en alternativ lagningsmetod, N2, som används av andra tandläkare i Sverige som hävdar att man skulle kunna göra besparingar på uppemot 95% för misslyckade lagningar. Sverigedemokraterna anser att denna metod bör utredas av opartisk expertis för att vi ska kunna öveväga ett införande i Blekinge.

Optimera öppettiderna
För att öka tillgängligheten på folktandvården och samtidigt minska kostnaden för sjukfrånvaro vill vi titta på hur scheman kan anpassas och optimeras. För att öka tillgängligheten vill vi också att Folktandvården ska ha öppet till klockan åtta på kvällen vissa dagar i veckan och även under vissa helger – detta mot en liten extra patientavgift. Möjligheten att öka mottagningen för folk som då inte behöver ta ledigt från sina arbeten tror vi kommer öka attraktiviteten för Folktandvården generellt. De så kallade akuta besöken som endast gäller illegala invandrare och som för dessa kostar 50 kr ska snarast upphöra av rättviseskäl.

Åldersbedömning av ensamkommande
För att komma tillrätta med de undanträngningseffekter som vår höga invandring av enskamkommande medfört anser vi att det behöver tillsättas kompetent medicinsk personal som kan åldersbedömma dessa. Anledningen till detta är att det inom tandvården är många som tas om hand som ungdomar men som de facto är vuxna, myndiga individer. Detta tränger undan den del av befolkningen som verkligen är barn och ungdomar och leder samtidigt till att kostnaderna för landsting och folktandvård blir mycket större.

Psykisk hälsa

Förebygg psykisk ohälsa av hedersrelaterat våld
Det så kallade hedersrelaterade våldet i parallella kulturer inom och utanför hemmet har ökat dramatiskt i vårt samhälle. År 2009 uppskattades det handla om så många som 70 tusen ungdomar – pojkar och flickor som alltså levde med hedersrelaterade begränsningar från sina familjer. För att förebygga den psykiska ohälsan som detta våld orsakar vill vi ta fram en handlingsplan mot detta och införa en aktivt uppsökande verksamhet i Blekinge.

Viktigt med folkhälsan
Vi vill att ordet hälsa ska innebära att man ser verkligheten från både ett fysiskt och psykiskt perspektiv. En ”hel” person innebär nämligen en person som är både psykiskt och fysiskt välmående. Hälso- och sjukvården fyller i detta en viktig funktion för invånarnas generella mående och ska därför förutom behandling av sjukdom och skada även arbeta förebyggande. Sverigedemokraterna vill därför att vi ska öppna upp för fler arbetssätt och stärka beredskapen inom bland annat psykiatrin. Samtidigt vill vi också stärka upp för fler samordnande instanser med länets kommuner på lång sikt.

Tillsätt expertis inom primärvården
Den ökande psykiska ohälsan i samhället som gjort att antalet långtidssjukskrivningar nästan fördubblats sedan 1999, gör att vi Sverigedemokrater anser att det behövs mer insatser. Den psykiska ohälsan står idag för en tredjedel av alla sjukskrivningar vilket ser lika ut för i stort sett hela landet. Vårdcentraler har inte alltid tillgång till rätt expertis och det innebär att med en satsning där skulle en avlastning också ske för psykiatrin inom landstinget. Med en snabbare tillgång till psykiatrisk hjälp i första ledet då en patient söker sig till vårdcentralen skulle det innebära en stor hjälp för den enskilde. Detta skulle sannolikt i många fall leda till att långtidssjukskrivningar kan undvikas.

Långsiktighetstänk i barn- och ungdomspsykiatrin
För att långsiktigt kunna skapa ett bättre och mer välmående samhälle behöver barn och unga som drabbats av dåligt mående fångas upp och hjälpas i tid. Detta anser vi inte kan lösas långsiktigt med medicinering. Samhället behöver istället jobba med grundorakerna till det onda och söka svaren på varför den psykiska ohälsan finns där samt varför den ökar. Först när dessa problem identifierats kan vi hitta svar och lösningar som är långsiktigt hållbara. Detta kommer den drabbade och alla generationer och samhället på sikt att vinna på.

Koordinering

Koordineringen för äldre patienter anser vi ska utgå från den lokala vårdcentralen där kunskapen om individens situation och sjukdomshistoria finns. På detta sätt kan man i högre utsträckning agera förebyggande vid tidiga förändringar och symtom och vara det stället som koordinerar mot kommun och sjukhus. Detta system kan inledningsvis införas på de vårdcentraler som skapat ett bra system för kallelser.

Kultur

Fokus på barnkultur
Inom området barnkultur vill vi att verksamheter och projekt som främjar barns kunnande och intresse för läsande och litteratur ska vara i centrum för landstingets prioriteringar.
För att kunna bli en del av det svenska samhället, göra karriär, och ta del av demokratiska processer är svenska språket en i högsta grad väsentlig del. Att kunna läsa och förstå det svenska språket är av stor betydelse för morgondagens kunskapssamhälle och kan knappast överskattas. När det gäller kulturen för barn i sig, ska det vara barn- och ungdoms-kultur och inte ”barnkultur för vuxna” som prioriteras med skattepengar.

Ansvarsfulla prioriteringar
För att kunna frigöra pengar till bland annat sjukvården och för att kunna skapa en ekonomisk balans (som inte innebär en nödlösning som skattehöjning) vill vi på ett ansvarsfullt sätt rationalisera i verksamheten och då berörs bland annat kulturverksamheten. Främsta prioritering inom kulturverksamheten ska enligt oss ligga på muséer och föreningar som arbetar för vårt kulturarv. Samtidigt ska aktiviteter som förstör eller skändar vårt kulturarv eller dess platser inte erhålla något ekonomiskt stöd. Aktiviteter som skapar gemenskap och assimilering i det svenska samhället ska premieras.

Slopa konstutsmyckningskrav
Vi vill att det konstutsmyckningskrav som finns inom landstinget slopas. Istället för att hela tiden köpa in ny konst när pengarna hade gjort större nytta i vården, anser vi att man ska använda sig av konst som redan finns i landstingets ägor.

Stimulera lokalt entreprenörsskap
Vi vill verka för att arbetsskapande entreprenörer ska ha goda möjligheter och handlingskraft att genomföra sitt jobb samt att utvecklas. Ett genomgående mål att skapa goda förutsättningar för dessa ska tas fram och urbaniseringen motverkas.  Bland annat vill vi se en utbyggnad av infrastrukturen och arbeta företagsfrämjande på landsbygden.

Landstingsinterna frågor

Tydliggör ansvarsområden och kostnadsfrågor
Vi vill att samförstånd och möten mellan Blekingesjukhuset och Landstingsservicen (som övertagit exempelvis städning och matlagning av varandra) genomförs så att kostnadsfrågor och ansvarsfrågor reds ut. Matlagningsfrågor ska inte hamna på sjuksköterskornas bord igen endast för att landstinget försöker spara in pengar. Grunduppdrag som inte hör till exempelvis en sjuksköterska ska enligt oss även fortsättningsvis vara ålagt Landstingsservicen.

Minska partiernas pengar
Vi vill att det i kärva tider ska sändas rätt signaler både från politiker såväl som partier. Vi vill därför att det partistöd som finns idag (både grundbeloppet och mandatstödet) ska reduceras så att pengarna ska kunna användas i välfärdens kärnverksamhet. Vi anser också att ett allt för stort partistöd motverkar traditionellt folkrörelsearbete. Politikers arvoden ska enligt oss föregå med gott exempel och utformas utifrån varsamhet och respekt för skattebetalarnas pengar samt anpassas efter landstingets ekonomiska förutsättningar.

Kostnadseffektiva IT-system
IT-verksamheten inom landstinget är en stor utgift då detta mestadels inte är formbart och kostar mycket pengar i licensavgifter. Just att systemen inte är formbara innebär också en stor belastning för personalen som måste arbeta med många olika system paralellt samt att koordinationen mellan olika vårdenheter i länet försvåras – eller helt enkelt inte kan hanteras. Vi vill därför att landstinget skyndsamt övergår bland annat till ett officepaket som bygger på öppen källkod för att kunna fasa ut kostnaderna för Microsofts licenser. Landstinget betalar idag miljoner till Microsoft för årliga licenser och summorna har bara ökat. Vi vill därför också att arbetet med att helt gå från Microsofts produkter skyndsamt påbörjas så att vi långsiktigt kan slippa dessa onödiga utgifter och för att få en bättre kontroll över produkterna.

Motverka otrygghet

Tryggheten i samhället behöver förstärkas och detta kan ske genom att landstinget hjälper till och får hjälp i det offentliga rummet. Arbetet mot droger och missbruk är ett område och samverkan med kommunerna om en noll-tolerans av våld är ett annat. Övervakningskameror är också ett område som behöver behandlas och när det gäller hot och brott är detta ett första steg i rätt riktning.

 

Vi vill även inrätta vårdplatser som är säkerhetsklassade dit aggressiva och våldsamma patienter snabbt kan avskiljas för deras egen och andras trygghet.

Personalen måste också få känna trygghet när man tar sig till och från arbetsplatsen, därför kommer vi satsa på att göra vägarna trygga utan mörka partier samt med kameraövervakning, för man tillexempel ska kunna ta sig från personalparkeringen till sjukhuset i Karlskrona

Multiresistenta bakterier

I Sverige har antalet smittade med multiresistenta bakterier ökat oerhört mycket under de senaste 10 åren.Vi Sverigedemokrater anser att abetet mot dessa multiresistenta bakterier behöver intensifieras i Landstinget Blekinge. I detta behöver vi se hur andra länder valt att arbeta med denna fråga. Därför vill vi utreda möjligheterna till att bland annat använda ultraviolett ljus i kampen mot bakterierna. Både i Skottland och USA har man nått bra resultat genom att använda detta ljus till att döda multiresistenta bakterier i sjukhusmiljön och på Rose Medical Center har man kunnat konstatera att förekomsten av MRSA minskat med 50 procent. Ultraviolett ljus har också under lång tid använts inom vården för att desinficera föremål.

Palliativa vården

Vi vill att den palliativa vården ska genomsyras av omtanke, lyhördhet och vara anpassningsbar. De som befinner sig i livets slutskede bör kunna få vård av kompetent och välutbildad personal, oavsett diagnos. Alla som berörs av denna vårdform, såväl den sjuka som den anhöriga, ska ha rätt till psykologiskt, socialt och andligt- eller existensiellt stöd. Dessa bör också ha möjlighet att kunna påverka denna vård. Vården behöver organiseras så att inga hinder ska föreligga oavsett om vården utförs i hemmet, på ett sjukhem, ett sjukhus eller på ett hospis och det ska vara en rättighet att vara med sina anhöriga i livets slutskede. Då barn omfattas av den palliativa vården ska barnperspektivet vara genomgående, både som patienter och som närstående.

PSA-tester

Prostatacancer är idag den vanligaste cancerformen i Sverige. Cirka 9000 män drabbas varje år av detta och dessa skulle med hjälp av test kunna upptäckas tidigare. Fall av livmodershalscancer har halverats från ca 450 om året med hjälp av regelbunden cellprovtagning. Vi tror att vi genom ett införande av PSA-test eller Stockholm3 skulle kunna minska antalet fall av prostatacancer. I detta anser vi att länets män som är över 50 år ska omfattas.

Sjukgymnasitik och kuratorer även på helger

Vi vill att man som patient i kritiska fall som exempelvis stroke ska ha tillgång till god tillgänglighet till vård. När man drabbas av någon sjukdom är det inte rimligt att det som idag spelar roll vilken dag i veckan detta inträffar. Därför anser vi att man ska kunna få hjälp av sjukgymnaster och kuratorer även på helger. Vid sjukdomar som innebär stora förändringar för livet bör man dessutom få tillgång till kurator även om det skulle råka vara helgdag.

Tillgänglig vård i västra Blekinge

Vi kommer aldrig att ställa oss bakom att man blir bortprioriterad i vården för att man blivit äldre än 65 år. Vi anser att vården ska erbjudas den som behöver det – oavsett om man tillhör en äldre ålderskategori med mer vårdbehov. Att de flesta nedragningar skett i västra delen av Blekinge är också något som måste rättas till och att det därför är nödvändigt att det tillsätts mer resurser där. Vi vill att akutmottagningen i Karlshamn öppnas igen och inledningsvis startas upp som närakut.

Vårdköer

Sammanlagt har vårt parti lagt cirka 11,2 miljarder mer i budgeten än regeringen på satsningar som ska återuppbygga svensk sjukvård. Kvaliteten på svensk sjukvård håller som bekant överlag en mycket hög internationell standard. När människor väl får hjälp av vården är resultaten i regel goda, vilket är ett kvitto på det fantastiska arbete som Sveriges vårdanställda gör varje dag. Problemet ligger i att allt fler människor inte får den vård de behöver inom rimlig tid, vilket har sin grund i de oacceptabla arbetsvillkoren och överbelastningen för dem som arbetar inom hälso- och sjukvården. Detta har lett till att allt fler flyr vårdyrkena. Vi menar att Sverige kan bättre än att bara minska vårdköerna – vi ska ta bort dem helt och hållet.

Vår sjukvårdsreform som presenterades förra året har just denna utgångspunkt. I bland annat Danmark har man lyckats få bort vårdköerna helt, och vi är övertygade om att det är fullt möjligt även här i Sverige – med rätt prioriteringar. Därför har vi också valt att lägga lejonparten av våra satsningar på dem som faktiskt arbetar inom vården, då kraftiga förbättringar för landets vårdanställda är helt avgörande för att förbättra tillgängligheten.

Bland annat ser vi ett behov av att avskaffa de ofrivilligt delade turerna för vårdanställda, ge sjuk- och undersköterskor möjlighet till kompetensutveckling på betald arbetstid, samt stärka den generella löneutvecklingen. Även karensdagen för vårdpersonal bör slopas, inte minst för att motverka smittspridning.

Utöver ovanstående har vi även föreslagit, och budgeterat för, omfattande förstärkningar av hälso- och sjukvårdens övergripande verksamhet och kvalitet.

I Blekinge läns landsting vill vi initialt skärpa gränserna från de lägsta-gränser som gäller idag genom att man ska få träffa en läkare inom 3 dagar och inte inom 7 dagar vilket nu e fallet. Det bör inte heller behöva dröja 90 dagar för en patient att få träffa en specialist, utan detta ska kunna ske inom 30 dagar och ytterliggare endast 30 dagar för att påbörja sin behandling. Undantaget vid särskilt allvarliga sjukdomar och psykisk ohälsa bland barn och tonåringar där vi har en gräns på 14 dagar. Att behöva vänta längre gynnar ingen ur ett samhällsekonomiskt perspektiv då det är dyrt både ur ett humant perspektiv och rent samhällsekonomiskt.

Öka antalet vårdplatser

För att patienter ska få en så rättvis och bra vård som möjligt vill vi öka antalet vårdplatser. Nuvarande siffror visar att Sverige halkat efter och endast ligger på cirka 2,7 vårdplatser per 1000 invånare. Detta kan då jämföras med exempelvis Polen som har 6,6 platser och Finland som har 5,9 platser per 1000 invånare.